Sök:

Sökresultat:

187 Uppsatser om Tall (Pinus sylvestris) - Sida 1 av 13

Förändringen av tall- och granbestånden i eklandskapet söder om Linköping, 1927 jämfört med 2013

The aim of the study was to compare how the population of pine (Pinus sylvestris) and spruce (Picea abies) have changed between 1927 and 2013 in the oak landscape south of Linköping. A field study was carried out in 22 two kilometre lines which also had been studied in 1927. In these lines, which where ten meters broad and had a direction from west to east, the pines and spruces were counted, measured and classified by steam diameter. The obtained result was that the basal steam area (m²/ha) had increased for pine (44%) and spruce (57%) between 1927 and 2013. The amount of trees had increased in all diameter classes except thinner pine and spruce with a diameter of 5-10cm.

Algbiomassa som gödselmedel till gran och tall

För att växter ska växa bra krävs det en mix av olika näringsämnen där de två viktigaste näringsämnena normalt sett är kväve (N) och fosfor (P). Det är viktigt att mixen av olika näringsämnen passar växtens behov samt att näringsämnena är möjliga för växten att ta upp. Det får inte heller vara för mycket av ett näringsämne då detta kan leda till förgiftning. Denna studie är gjord med syfte att klargöra hur algbiomassa av grönalger i blandad mix fungerar som gödslingsmedel för små plantor av Tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Samt att hitta förklaringar över varför algerna påverkar plantornas tillväxt.

En utvärdering av hur olika metoder i Skogshögskolans boniteringssystem påverkar skattningen av ståndortsindex

Det för skogsbruket viktiga boniteringssystemet grundas på skattningar av ståndortsindex (SI). SI beskriver markens naturgivna produktionsförmåga genom att ge en skattning av hur höga de grövsta träden kommer att vara vid en referensålder. I detta arbete jämfördes metoder för att skatta ståndortsindex med ståndortsegenskaper (SIS) med äldre respektive nyare formler för skattning av ståndortsindex med övre höjd och höjdutvecklingskurvor (SIH). Detta utfördes genom analyser av data från svenska långtidsförsök med gallring och gödsling (GG-försöken) rörande Tall (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies). Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader mellan äldre och nyare formler för SIH på tall men inte på gran.

Plantering av barrplantor på hösten : överlevnad och tillväxt

Detta arbeta har utförts för att undersöka hur höstplantering av täckrotsodlad gran (Picea abies) och Tall (Pinus sylvestris) överlever och utvecklas jämfört med vårplanterad. Detta i ett led för att se om man kan utöka planteringssäsongen för att få en jämnare arbetsbelastning över säsongen både i plantskolorna och ute i fält. Man har undersökt hur en planteringstidpunkt på sensommaren och hösten påverkar granplantors överlevnad jämfört med plantering på våren. Studien är utförd som en survey studie i södra Sverige på täckrotsplantor av gran som planterats på medelboniteter 2007-2009 och inventerats 2010. Höst och vårplanterade granplantor är jämförda parvis med samma planttyp, ålder, proveniens och geografiskt område.

Modellering av diametern hos tall (Pinus sylvestris) som en effekt av beståndstäthet och biomekanik

Med gallringseffekt menas att träden efter en gallring ökar sin diametertillväxt. Denna effekt har traditionellt tillskrivits den minskade konkurrensen om ljus och näringsämnen mellan träden. En alternativ förklaring till gallringeffekten är att vindpåverkan per träd blir högre i det gallrade beståndet, vilket leder till större svajningar för träden och därmed en ökad diametertillväxt. I studien undersöktes ifall vindens påverkan är en del av gallringseffekten på tall (Pinus sylvestris L). Lokalen för studien var SLU:s försökspark i Siljansfors utanför Mora. Omgivande tätheter av stamantal, grundyta, kronvolym och kronmantelyta beräknades på flera avstånd från varje individuellt träd.

Skogsdynamik pa? ha?llmarker pa? Sotena?set i Bohusla?n:fallstudie A?by sa?teri

A?ldern pa? borrprover fra?n Tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

Rotstock av tall : Hur blir den framtida virkeskvaliteten?

För tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet?För att närmare belysa frågan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller sortiment.Fältstudien är avgränsad till Bergslagen.

Inverkan av nederbörd, temperatur och frost på årsringens egenskaper hos boreal tall (Pinus sylvestris L.) :

The wide distribution range of our boreal pine (Pinus sylvestris L.) provides a great variation in growing conditions and climate/weather factors that influence the wood development of the trees. A great number of extensive studies have been conducted over the years in order to clarify growth trends of this and other species over more or less wide-ranging areas. In this thesis effects of weather factors were instead compared between different forest stands from the about same geographical location. The effects of precipitation, temperature and frost on the year ring characteristics of pine were studied in the research forest of Svartberget Vindeln, in northern Sweden. The stands differed in site index and silvicultural treatment; fertile ? high stem density, fertile ? low stem density, poor ? high stem density and poor ? low stem density.

Skuggvävens effekt på fryslagrade täckrotsplantor av tall (Pinus sylvestris) i upptiningsstadiet :

This project was an assignment by Sveaskog and Svenska Skogsplantor. The purpose was to study the effect of protective fabric on the thawing stage of frozen pine seedlings. The function of the protective fabric is that it should protect the seedlings against strong sunlight and create an even temperature inside the boxes containing the seedlings. The result has shown that there was no statistically significant difference when the protective fabric was used or when it was not used, although this was probably due to the weather conditions. The study was carried out under cold and cloudy weather conditions and probably would have given other results if there had been more sunny days with a higher ambient temperature.

Förekomst av törskate (Cronartium flaccidum, Peridermium pini) på tall (Pinus sylvestris) i relation till markfuktighet och fältskikt : en studie om 2000-talets törskateepidemi i norra Sverige

Resin-top disease is a rust fungi that occurs both as a host alternating form, Cronartium flaccidum G. Winter., and as a non-host alternating form, Peridermium pini Pers. The host alternating form can use a variety of hosts but the most commonly used species in the boreal forest is Melampyrum sylvaticum. In Scandinavia the Resin-top disease infect Scots pine, Pinus sylvestris L. The fungus infects the needles through the stomata and then grows through the branch to the stem where it strangulates the vessels transporting water and nutrition to the treetop, which kills the top.

Skogsbränsleuttag i gallringsröjning : hur påverkar det tillväxten?

Man vill idag öka tillförseln av förnybar energi både i Sverige och i resten av världen. Det finns en möjlighet att i våra svenska skogar hoppa över röjningen för att sedan göra det vi kallar för en gallringsröjning i denna uppsats. Tanken att man skördar biomassa från bestånden. Det finns dock frågor som behöver besvaras innan man kan rekommendera att hoppa över röjningen för att ägna sig åt röjningsgallring istället. Vårt mål med arbetet var att koncentrera oss på frågeställningen om huruvida ett uttag av helträd sänker tillväxten jämfört med en röjning där träden lämnas kvar.

Tillväxt, överlevnad och skador för provenienser av Banksianatall (Pinus banksiana, Lamb.) i norra Sverige

Främmande trädslag har i modern tid intresserat skogsbruket i sin jakt på ökad produktion, minskad känslighet för skador, förbättrad anpassning med mera. Ett tidigare oprövat trädslag var banksianatallen (Pinus banksiana, Lamb.), en nordlig, välspridd, pionjär från Kanadas inland med en utpräglad etableringsstrategi för torra, nybrända sandjordar. Studiens övergripande syfte var att utvärdera utfallet från 22 år gamla försök av banksianatall och analysera banksianatallens odlingsvärde i norra Sverige genom att på fem lokaler jämföra överlevnad, tillväxt och skador med tall (Pinus sylvestris L.), contortatall (Pinus contorta var. latifolia Engelmann) och hybriden mellan contortatall och banksianatall. Ett ytterligare syfte var att utreda eventuella effekter av odlingslokalens temperatursumma och trädens latitudförflyttning från ursprungslatituden. I metoden har fältförsök använts där varje enskilt träd mätts och bedömts. Materialet var insamlat i naturbestånd i nordvästra Kanada från 12 provenienser med en latitudinell spridning av cirka fem breddgrader.

Tillväxt och potentiell sågtimmerkvalitet i gallringsmogna jämförelseplanteringar med Pinus contorta och P. sylvestris :

The Swedish Cellulosa Companiy, SCA, has today 280 000 ha planted with lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia) (?C?) which is equivalent to 14 % of its total forest area. Exotic lodgepole pine has in previous experimental stands shown a superior growth than the native Scots pine (Pinus sylvestris L.) (?S?).But also the comparison could be questioned because stand histories were was unknown and also differences in age between C and S existed.

Jordlöparfaunan i bestånd av contortatall (Pinus contorta) och svensk tall (P. sylvestris) 1987 och 2010

In the 1970´s the North American lodgepole pine (Pinus contorta) was introduced to Sweden in large scale. The lodgepole pine affects its new environment different from Scots pine (P. sylvestris), leading to a change in biological diversity. Forestry today affects the ground beetle fauna (Carabidae). Habitat specialists associated with older forests are first affected. When the canopy closes again after a clear-cutting species that prefer open habitats reduces and those who prefer mature/closed forests increase. In this study we compare differences in diversity and community structure of ground beetles in stands of lodgepole pine and Scots pine.

Nyckeltal för älg och fodertillgång på tall Pinus sylvestris och rönn Sorbus aucuparia

It has been shown that moose can affect plant community composition and structure. Selective browsing with other damages of large herbivores on tree species with different tolerance to disturbance could reshape the tree layer in both managed and natural forests. Rowan Sorbus aucuparia is widely distributed throughout Sweden and Europe. Research has shown that browsing by moose may prevent rowan from reaching browsing safe heights. The goal has been formulated that, where rowan is indigenous, it should have a good competition status and be able to reach tree level.

1 Nästa sida ->